Fotot är på min systerdotter =)

Ganska ofta som mamma, funderar man på om man duger och är en bra mamma...  Ialla fall jag!

Det börjar närma sig tiden för att äldsta pojken ska börja träna någon typ av sport. Men inser efter att ha hört jämnåriga och andra prata om hur deras barn börjat träna, faktiskt redan börjat.

Kanske borde jag som mamma, redan ha sett till att han börjat?

Jag har flera gånger kollat upp möjligheten att börja träna fotboll och/eller handboll.. men där ska barnen vara äldre (i sommar/höst börjar det)...  och då släppte jag det...

Det finns simskolor... skridskor kan barnen börja med i tidig ålder osv.

Men detta har inte blivit av... mycket handlar om ekonomi faktiskt. båda dessa är rätt dyra...

I veckan var jag och min son och ägnade över en timme i simhallen, bara han och jag... där jag börjat träna han i att lära sig att simma...

Men endå.. någonstans, finns den där oron att jag inte ger min son mer. Att jag inte ger han det andra barn får. Det skapar en känsla av att jag som förälder inte räcker till...

... jag hoppas att det blir fotbollsskola och sedan handboll i höst, där min äldsta son får börja...

.. jag hoppas att jag kan lära min son att simma före sommaren...

men på något vis så känns det endå som om jag inte räcker till...

.. känslan av att inte räcka till skapar en känsla av att inte vara en bra förälder..

Viktigt att ta hand om sig själv.

Min envisa förkylning vill inte ge sig... varit otroligt trött idag.. valde att därför tappa upp ett varmt bad, tända ljus, hälla upp lite rött och lägga en ansiktsmask på ansiktet.

GRYMT skönt att krypa ner i badet. Pirrade sådär varmt och skönt i kroppen...

... men hur länge kunde jag ligga???

Ja det blev väll en sisådär 10-15 minuter... då började yrsel krypa sig på...  vet att jag då behöver dricka, så drack iskallt vatten så mycket som jag kunde... men det hjälpte inte... ställde mig upp och öppnade fort fönstret för att få in kall luft som jag andades in... svartnade för ögonen.. där stod jag en stund medans jag väntade ut det svarta för ögonen...  bara att ge upp, yrsel var för kraftig... UR med proppen och startade duschen kallt... 

Är det någon annan än jag som har detta problem med yrsel vid varmt bad (och även bastu, för då får jag också detta)???

Sedan undrar jag hur tusan man får av sig masken man lagt på ansiktet... jag duschade och gnuggade ansiktet.. men trots detta så hade jag en vit handduk då jag var klar (har en svart handduk)... hur lyckas jag tvätta av ansiktet så dåligt varje gång jag har lagt ansiktsmask? Konstigt mysterium... :P

Johanna

Igår fick jag inbjuda till bröllop!! Hade inte förväntat mig att bli bjuden, men så glad jag blev då jag fick inbjudan. Så i höst blir det bröllop! Ska bli så roligt! I sommar, får jag börja spana efter en ny klänning också! =)

Har en envis förkylning som inte vill ge sig.

Blir inte riktigt jätte sjuk, men heller aldrig frisk. Jag hoppas att den snart ger sig så att jag verkligen kan komma igång med träningen... Eftersom jag fortfarande inte kommit igång med träningen, så måste jag ta det försiktigt då jag är småkrasslig, eftersom kroppen inte är van.

Första träningsperioden kommer att bestå utav att jag ska börja förbereda kroppen för träningen, genom att träna grundstryka och mjukstarta med konditionsträning. Exakt hur jag kommer att lägga upp det, kommer jag att ta upp här då det börjar bli dags (med andra ord, då jag är frisk).

Idag skulle jag ha lämnat blod, vilket jag inte kan, jag måste vara helt frisk i minst en vecka före. Uppmanar alla friska att börja lämna blod, eftersom det räddar liv!

Jag har tagit tag i en del av mina problem, det är sömnen....

Senaste veckorna har jag haft ett snitt på 7 timmar/natt, vilket redan börjat ge effekt på välmåendet. Sover bättre och är piggare på dagarna.

Förhoppningsvis hjälper det även kroppen att bekämpa förkylningen.

Johanna

Att unna sig något gott, tycker jag man ska!

Vi inledde helgen med en mysfredag, efter middagen så blev det efterrätt med chokladmouse och grädde, vilket pojkarna uppskattade.

Idag har vi varit ute och rört på oss. Vi tog promenad till affären, vilket är en bit. Casper gick hela vägen dit och hem, Felix fick åka vagn och han somnade påvägen hem. Hemma så kastade vi i oss lite mellanmål, sedan hoppade vi i kläderna igen för att gå iväg för att åka skridskor. Casper provade för första gången förra veckan, han lärde sig direkt och har efter det åkt någon gång på skolan. Han är redan jätte duktig. Felix har aldrig åkt skridskor förut och under en halvtimme så höll han sig uppe själv på isen. Han har inte riktigt fått till själva åkstilen utan springer mer, men han sprang runt på skridskorna utan problem... självklart blev det ett gäng vurpor, en som gjorde lite mer ont, annars brydde han sig inte så hårt i vurporna. Skruttungen min! =)

Casper har två kompisar som bor en bit bort. Skulle lämna ut brev till dessa och valde bort bekvämligheten och bilen, istället tog jag på barnen varma kläder och satte dem på snowracern. Blev totalt 40kg barn att dra på och tog en liten omväg påvägen dit. Nu blev promenaden bara till den ena kompisen eftersom jag stötte på den andras pappa på Caspers skola, men endå... En promenad med lite extra vikt blev iallafall bättre än inget.

Jag tar hellre den lilla extra tid det tar och går dit jag ska, istället för bilen eller bussen. Däremot då tiden inte räcker till, oftast de veckor jag har barnen och ska både hinna lämna och hämta vissa tider, blir det lätt hänt att jag tar bussen.

Vad gäller tid och bekvämlighet, så älskar jag min tvättmaskin. Jag är så glad att min vän och fd. granne sålde den till mig. Slippa offra en halv dag i tvättstugan varje vecka, då all tvätt ska tvättas. Nu kan jag istället plocka ihop och startar tvätten medans jag lagar mat, sedan hänger jag den under reklampauserna som TV så generöst bjuder på. Elräkningen blir såklart lite högre, men faktiskt inte så mycket och det är värt varenda krona.

På tal om denna vän, Petra heter hon, så har hon en väldigt intressant blogg om lite allt möjligt, Petra är bland annat marknadschef och krönikör för livskick.

Petras blogg

Man vet då...

...man kommer in på toaletten och upptäcker att toarullen på något mystiskt vis fått ben, skuttat ner och rullat ut sig i massor på golvet.

...man bärandes på tvättkorgen, snubblar över sopen som mystiskt rymt från köket och ligger rätt över golvet i sovrummet.

... man kniper igen, håller vissa väl valda ord kvar i munnen och känner smärtan under foten av att trampa på den minsta och vassaste legobiten som skuttat ut på köksgolvet.

...man trött och frusen kastar sig under täcket och upptäcker att man landar på en barnbok, en nalle eller varför inte en liten traktor i metall.

...man i lugn och ro sitter på toa och toalettdörren öppnas på vid gavel.

Då vet man att barnen är hemma och livet är som det ska vara...

Foto: Johanna Lindberg

TA VARA PÅ DET LIV MAN HAR

Insåg strax före jul att som jag lever just nu inte kommer att hålla speciellt länge. Jag har två små barn, läser 150% på universitetet och samtidigt försöker ha orken och lusten till att leva.  

Att sitta där flera dagar i rad och känna att orken runnit ur en. Bara tanken att kliva ur soffan och ta tag i något slutade med att jag gråtande fick sätta mig ner igen.  

Det är bara att inse, att tiden och orken inte alltid räcker till för allt man vill göra.

Valde att försöka ta tid till ledighet och funderar under jul hur jag skulle lägga om livet. Några delar av detta är följande:

• Få bättre diciplin på hur jag studerar och sträva efter att endast använda normal "arbetsvecka" på det.
• Göra mer saker gemensamt med mina barn
• Ta tag i kosten, återgå till regelbundna måltider och rejäla måltider samt mellanmål
• Träna, med fokus att må bra, att bygga upp och stärka kropp och själ!
• Ta mig tiden till de vänner jag har och faktiskt inte umgåtts med på länge
• Se till att ha tid över till saker jag mår bra utav!